‎onsdag‎ den ‎16 ‎oktober ‎2013
Min trygghet
Drack välling tills jag var 6år sedan tvinga mamma mej att om jag skulle ha välling hänan efter fick jag dricka det från en vanlig kopp. Så jag slutade med vällingen.
Napp hade jag när jag var liten men vid 3års åldern tog mina föräldrar dom ifrån mej. Jag började suga på tummen direkt efter att alla mina gömda nappar blivit upphittade & kastade.
Jag hade även en snuttefilt som tröst.
Jag sög på tummen tills jag var 11 år dock inte lika mkt som när jag var yngre men tog den när jag skulle kunna somna från ca 9års ålder tills 11års åldern.
Till 90% av denna tiden sov jag på en madrass på golvet bredvid min mammas säng så hon kunde hålla mej i handen tills jag somnade.
Jag minns att när hon somnade före mej kunde jag få panik när jag kände att hennes hand släppte taget om min.
Jag var livrädd för att öppna ögonen.
Var rädd för vad jag skulle få se om jag öppnade dom,
många gånger kommer jag ihåg än i dag att när jag öppnade ögonen & viskade mamma såg hon ut som en "rälig" häxa i ansiktet som en skugga från en häxa.
När jag skulle somna på mitt rum va jag tvungen att ha en lampa tänd, el tvn igång med en tecknad film, eller en bandspelare som var igång. Hade min Nalle,snutte tumme som jag kramade hårt dom gångerna, oftast fick mamma sitta hos mej & hålla min hand tills jag somnat.
När Wilma va liten "nyfödd" fick hon en Nalle puh snuttefilt.
Idag kan jag inte sova utan den.

onsdag‎ den ‎16 ‎oktober ‎2013
Dagboks anteckningar från går kvällen natten 15/10
Innerst inne vet/tror jag att det hade varit lättare för mej att ta tag i allt med min " pappa " men han är den personen som under mina unga år gjorde att jag fick börja mitt liv med rädslan jag har/hade för vuxna, speciellt män.

Jag vet att Agneta har försökt prata med mej om honom men jag har inte velat rota i de förträngda.
När jag äntligen vinter 2008-2009 kommer inte ihåg vilket av dom åren det va, mitt under ett tv program fick en " tillbakabild " i huvudet där jag & min pappa satt i hans gråa skin hörn soffa på den korta delen av soffan. Jag sitter naken brevid min pappa som endast hade kalsonger på sej el nerdragna, i mitt huvud ser ja hur han smeker insidan av mina lår medans vi tittar på "en konstigt vuxenfilm med nakna män & kvinnor"

Jag fick panik men jag satt kvar i min fåtölj,
Den natten kom en mardröm som ja inte hade haft sedan jag var ca 8-9 år tillbaka.
Drömmen
I drömmen fanns två av mina bästa vänner från när jag va i åldern 6-9 år med, den ena va Madde S som jag känt väldigt länge & hon va den enda kompisen som visste vad min pappa hade gjort. Den andra kompisen heter Linda H, hon visste dock inte att ja ens hade en annan pappa en Janne.
Iaf jag & mina två kompisar var & hälsade på min pappa i hans 2rums lgh i simrishamn ( den lgh Ann-Marie från soc vad med en gång när jag skulle hälsa på han)
Vi hade busat där inne & nu ville jag & Madde ut & leka medans Linda ville vara kvar inne, så jag & Madde gick ut en snabb sväng för vi vågade inte låta Linda vara där inne själv med min pappa pga att vi visste vad han hade gjort småbarn.
När vi kom tbx till lgh såg vi att Linda satt i hans knä & åt en macke glass (sandwitch)
medans han speker hennes hår med ena handen & den andra mellan låren, I drömmen fick jag panik när jag förstod vad jag utsatt Linda för, men hur mkt jag än sparkade, slog & skrek på en ( osynlig ) vägg så kom där inget ljud från mej.

Jag vaknade direkt efter min dröm & somnade inte om mer den natten.
Under en till två veckor tid poppade upp minnen från mitt huvud som handlade om min barndom med min pappa.
Saker jag minns helt klart:
- Jag & min syster Jessika bråkade jätte mkt som barn & de va inget undantag när vi båda va hos pappa samtidigt, jag minns att min pappa alltid stod på min sida även den gången jag klippte av allt hår på min systers favorit Barbie, Jessika va jätte arg & skrek & grät men pappa sa bara till henne att hon skulle hålla käften annars fick hon inte sova i hans säng på en vecka.
- Jag minns även att pappa förbjöd Jessika att komma in i hans sovrum den helgen el natten jag skulle sova där. ( När jag blev äldre & har pratat med min syster om tiden på högkullen har hon berättat att hon HATADE mej för att pappa bara brydde sej om mej )
-Jag minns en gång när polisen kom & knackade på dörren hur arg han blev så han slog sönder en skåpslucka i köket. Jag minns att iaf en av mina fastrar va där då ( Eva-Karin )
När jag & mamma har pratat om denna händelsen har hon sagt att polisen kom för att Annelie Dahl hade anmält han för våldtäcktsförsök under gevärshot.
- Något som sitter djupt in i mitt hjärta är alla gången jag minns att ja fick ringa hem till min mamma så hon fick hämta mej hos pappa när det blev mörkt för jag vågade inte sova över där. Han skrek alltid efter mej när jag va på väg ner i trapp upp gången med min mamma & styvpappa. Han skrek saker som Älskar du inte mej längre Linda, varför gör du såhär mot mej, jag har ju hyrt video & tv spel för mina sista pengar för att du skulle stanna hela helgen.
( Då tänkte jag så klart jag gjorde jag älskade han, han va ju min pappa. )
Idag förstår jag att det bara har varit mutor för att få dit mej & min bror Daniel.

- Jag minns en gång när jag & min syster badade med massa skum i vattnet ( & de va dom stunderna vi inte bråka med varandra ) & pappa lät oss oftast bada tills vattnet va iskallt. Men en gång kom pappa in & tog upp mej ur badet & sa till jessika att hon skulle bada tills han kallade på henne. Han bar in mej i sitt sovrum sedan minns jag inte mer just nu. Senare den kvällen fick mamma komma & hämta mej.
& Efter den gången tog det ganska lång tid innan jag träffade honom igen.
När jag började lekis som det hette på den tiden hade min pappa flyttat till Eslöv där han hade träffat en kvinna från rumänien med två barn.
Jag såg detta som min räddning från honom =)
Under dom första 4 skolåren skröt jag mkt om MIN pappa för klasskamraterna, eftersom ingen visste vem han va hittade jag på massa bra saker om honom som tex att han sjöng med i bandet Lasse Stefans & pga bandet kunde jag inte träffa han så ofta. Jag sa till någon annan att han hade en ny tjej som älskade mej så mkt att hon hade köpt en liten ponny till BARA mej, & att min pappa va den som hade lärt mej rida. ( red på björkhagens ridskola i lågstadiet ) Som sagt ingen visste vem min pappa va så jag skröt på vilt om min " Fantasi" pappa fram tills den där dagen då två kvinnor kom & knackade på i vårt hem på skytteparksvägen, Den ena va beringskolans skolsköterska & den andra visste jag inte vem det va ( Ann-Marie från soc ). Jag va hemma från skolan den dagen, kommer inte ihåg vrf, men iaf så började dom ställa konstiga frågor om min pappa ( Jag va livrädd att dom hade hört mej skryta om honom på skolan eftersom jag hade ljögit om honom )
Dom stälde enkla små frågor som jag svarade på som tex
- Om jag visste var gränsen mellan vuxna & barn gick, hur dom fick krama & pussa sina barn utan att det va något fel. Sen minns jag inte så mkt mer av just frågorna. Jag minns att jag suttit i min mammas knä i köket men att efter en stund gick hon in & satte sej i soffan i vardagsrummet.
Då berättade tanterna för mej att min pappa blivit anmäld för sexuellt oförredade på en 9 årig tjej i Eslöv, minns inte om jag började gråta när dom berätta just de, men jag kommer ihåg att jag grät när dom berättade att jag inte skulle få träffa min pappa förens domen var fastställd. & sedan fick jag träffa honom under övervakning från soc. Jag minns att jag inte ville ha någon "jävla" soc tant med mej för då kunde pappa inte krama el pussa mej på det sättet han brukade. & jag tänkte mkt på hur min pappa skulle må om jag drog dit dom till honom.
Efter den händelsen började jag & mamma gå på BUP i Ä-holm.
Jag vet att jag HATADE dom för under dom två första samtalen pratade vi lite kring min pappa & vad han var anmäld för, sedan tjata dom bara om min skola.
( jag ville inte gå i skolan, tänk om någon visste att min pappa va anmäld, tänk om min pappa skulle hamna i fängelse & det skulle komma ut på min skola??? )
Hur skulle jag försvara mej då? Redan då visste jag att anmälningen va sann, även om jag inte släppte min "hemlighet"
Jag minns dagen då dommen kom: Mamma hämta mej extra tidigt från skolan för vi skulle in på BUP. Men ist för att hämta mej en timme innan som hon brukade kom hon denna dagen kanske 2 timmar innan vi hade tid. Vi körde mot ä-holm & snackade om allt & inget ( jag såg på henne att hon va ledsen ) när vi kom till korset vid munka sa jag rätt ut det med pappa de va sant va??
Mina mamma svarade JA. ( jag blev helt tom inombords men samtidigt glad för då skulle han inte kunna locka/muta mej att komma hem till honom utan någon annan vuxen )
Mina tankar runt min pappa som har snurrat i mitt huvud i åratal är:
-varför berätta jag inte min hemlis när jag hade chansen???
Idag förstår jag vrf, dom på BUP konsentrerade sej på fel saker så som skolan & hur dom skulle göra för att jag skulle släppa taget om min mamma. Jag kände mej sviken, & jag är 100% säker på att hade dom försökt ta tag i mitt psyke då ist för att tjata på mej om skolan hade jag säkert släppt ut min hemlis.
Tror jag var 11 år när jag äntligen fick slippa BUP.
Alla vuxna runt om kring mej förutom min mamma ( styvpappa,syskon & mormor ) Hade svikit mej.....
Hela min släckt på pappas sida slutade skicka julklappar & födelsedags presenter till mej efter att pappa fått sin dom, dom skickade inte ens ett vykort..
För mej kändes de som ALLTING som hade med min pappa att göra va mitt fel, att Farmor & mina fastrar la skulden på mej att det va mitt fel att han blev dömd.
Idag vet jag att de inte va mitt fel, men denna känslan har ja burit med mej sedan jag va ca 11 år gamal. Alla vuxna i världen va emot mej & hatade mej, så jag höll tyst ist för vem skulle tror på den bortkämda snor ungen Linda??? INGEN!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag började smygröka sommaren mellan årk 5 & 6. Jag fick min mens & helt plötsligt hade jag en kvinnas kropp.
Under min ungdom har jag alltid dragits till äldre killar jag har låtit dom utnytja min kropp sexuellt för det va de enda jag kände till. Det enda jag kände att jag va bra på.
Vid 12 års ålder hände en incedent i vårt hem som gjorde att alla känslor kom tbx.
Jag min brors tjej & min bästa vän blev antastade av en jobbar kompis till min styvpappa. Jag minns allt från händelsen - polisförhören- dommen - överklagan. Till att dom ville jag skulle börja på BUP i ä-holm igen... ALDRIG I HELA MITT LIV TÄNKTE JAG FÖR MEJ SJÄLV!!!!!!!!!
Jag har tagit väldigt lätt på denna händelsen & inte varit särsklit ledsen över den heller, antagligen för jag bar på en mörkare hemlighet...
Är endast ledsen över att händelsen splittra mej & min älskade vän..
Natten de hände hade jag & min kompis satt Celin Deons låt my heart will go on på repet, har inte klarat att lyssna på den sen dess...
I vilket fall som slapp jag BUP & jag kämpade vidare med mitt liv. Ansträngde mej inte för att polisen skulle tro på min redogörelse över vad som hade hänt den natten. ( Jag orkade inte )
Gubben blev iaf släppt i hovrätten & än en gång hade dom vuxna svikit mej, inte trott på mej...
Jag gick in i mej sj efter den händelsen:
-Blondera håret, drack, röka, skolka skar mej, använde mej av min kropp i kontakt med vuxna jag brydde mej inte längre, jag fick ätstörningar då jag märkte att killarna gillade smala blondiner med stora bröst....
Jag tappade helt enkelt livs glädjen över mitt liv jag struntade i vad folk gjorde med min kropp, dom kunde gärna fått skjuta mej utan att jag hade kämpat emot.
Efter ett självmordsbrev till min mamma blev jag inlagd på HBGs lasarett i ett enkelrum där jag fick träffa olika slags läkare, la väl ingen större ansträngning i det heller, jag va nöjd med min utsikt. Utanför mitt fönster låg kyrkogården & ibland fundera jag på om dom va dumma i huvudet som la mej i ett rum där jag kunde se kyrkogården med tanke på vad jag låg inne för.
Jag fick börja gå hos en psykolog som hette Rolf som sammarbetade med behandlingshemmet Kullervillan där jag något år senare blev inlaggd.
Den första tiden prata jag inte med han, utan bara satt där.
Jag minns att när han väl fick mej att börja prata ville han gå igenom mitt liv från år till år vad jag minns, vi pratade lite om min pappa fram tills mina minnen från 10 & framåt, han började ställa skumma frågor om min kropp & min kontakt med killar över lag. Då ville jag inte mer så jag sa bara att jag kan SÄGA nej & ingen har tvingat mej till något & att ja typ gillade sex. ( Vilket inte var sant men som sagt de va det enda jag kände mej bra på ) Sen ville jag inte prata om mina minnen mer.
& ingen tvingade mej utan dom börja fokusera på min skolgång igen... ( skönt för mej på ett sätt, men än en gång kände jag ett stort svek av "vuxen världen"
Den enda uppmärksamheten under min tid fram tills minnena började poppa upp i mitt huvud har varit min pappas, jag ville att han skulle vara stolt över mej som bevarat vår hemlis, att han skulle älska mej som han gjorde när jag va liten, LÅTER SKIT ÄCKLIGT MEN de är tyvärr min sanning..
I hela min uppväxt då jag gång på gång blivit sviken av vuxna har jag anpassat mej för att slippa kontakten med vuxna. Tex
- Jag drack inte cola när jag va liten, för dom flesta vuxna man hälsade på hade cola hemma & ville bjuda på men eftersom jag inte drack cola kunde jag undvika dom vuxna.
När jag blev gravid med Wilma som 16åring valde jag att behålla henne för min trygghet jag hade fått någon jag kunde fokusera på ge henne all min kärlek hon skulle få allt jag inte fick som liten hon skulle få ha en mamma & en pappa under samma tak, jag skulle lära henne rida, lära henne att ta hand om djur på ett bra sätt, Jag skulle skydda henne mot ALLT ont ALLA VUXNA i världen. Ingen fick komma i mellan mej & min dotter, eftersom jag va ung mamma förväntade ingen vuxen sej att jag skulle kunna lära mej allt ansvar i en handvändning min mamma följde med mej & Wilma till alla olika Vuxna vi skulle träffa & jag & Wilma levde som i en dröm, Jag har alltid kämpat för de jag tror på.
Men med åldern har jag fått försöka på alla möjliga sett att undvika vuxna, jag vägra dricka kaffe även om ja tyckte de va gott för de gjorde alla Vuxna & jag var inte vuxen...
Detta är min hemlis jag burit med mej genom livet i kapen om att få hjälpen jag hade behövt som barn !!!
Har aldrig vågat släppa på mina känslor & tankar pga att där aldrig funnits någon som trott på mej.....

‎onsdag‎ den ‎16 ‎oktober ‎2013
Min ångest oro fobier & saker jag får panik av.
Klarar inte av att forsätta följa ett tv program om någon bytas ut.
- som tex efterlyst har jag följt i stort sett hela mitt liv, men när Leif GW Person slutade & blev ersatt så kollade jag bara på det två tre gånger med den nya "Leif"
sen har jag inte velat titta på det mer.
Även tv serier som jag följt i 4-5 säsonger om någon av tv seriens personer bytas ut slutar jag att titta & blir bara arg istället.
Jag läser inga nyheter så som i tidningar & internet.
- Tex bläddar jag förbi en bild med tex en flicka som har cancer där det står man ska dela el gilla för att rädda hennes liv så vill jag dela men jag struntar i det. ( Vet inte riktigt varför)
Jag litar ENDAST på mej sj att tex klara saker & jag litar inte på att någon annan kan göra det lika bra som jag själv, när det gäller mina barn så är det först min Mamma & Johan jag litar på som kan skydda dom mot hemska saker.
( Tror jag valt killar i mitt liv efter deras föräldrar, alla runt om mej vet att min "pappa" är alkohålist, Wilmas farmor har dom problemen, Johans mamma har oxå samma problem & jag tror det har haft mest dragkraft i mitt liv för då har jag haft en ursäkt för att inte låta dom passa mina barn )
Klarar inte av att sova i ett alldeles mörkt, tyst rum för jag inbillar mej hemska saker.
Jag tycker bäst om att sova på dagarna när det är ljust ute & man kan höra familjen är vakna.
Jag har alltid haft stort intresse för djur ( Antagligen grundar det sej i att min "pappa" HATAR djur ) Jag älskar att ha hund/katt runt mej för att då kan jag alltid skylla på att det är dom som låter när jag inbillar mej olika ljud. Sen har aldrig ett djur dömt mej negativit utan har gett mej mkt kärlek & trygghet, dom har aldrig svikit mej.
Jag vågar inte sova med sovrums dörren öppen för jag inbillar mej att jag ser en skugga som vill in på mitt rum, el att jag hör någon utanför & är livrädd för att dom ska se mej & komma & ta mej.
Jag vågar inte sitta/ligga närmast dörren i ett rum för jag är rädd för att någon ska komma in & överraska mej/skrämma mej el ta mej. Helst ska det vara ett rum utan fönster då jag har "Fobi" mot fönster är rädd för att någon ska dyka upp i fönstret & skrämma mej. Samtidigt vill jag ligga närmast ett fönster när jag ska sova så jag lätt kan hoppa ut om någon skulle komma & försöka ta mej.
Dörrar med lås är ett jobbigt problem för mej när det är mörkt ute.
-tex är jag ute å röker & ska gå in får jag panik när jag ska stänga & låsa dörren bakom mej, får panik att någon hemsk person hinner ta tag i dörren & dra upp den & ta mej innan jag hunnit låsa. Jag vågar inte kolla om dörren är låst innan jag går & lägger mej av samma anledning.
Fönster:
Är persiennerna nere på dagen pga solen så vågar jag inte dra upp dom när det blivit mörkt är skit rädd för att någon ska stå utanför fönstret.
Har grova problem med att duscha/bada.
- då vill jag låsa ytterdörren så toa dörren kan vara öppen, vågar inte duscha/bada om dusch drapperiet är fördragit, är rädd för att ja inte hör om någon kommer in på toa. Hatar att tvätta håret då jag värken hör el ser om någon kommer.

HATAR överraskningar!!

Kan inte simma under vatten utan att titta då jag även där är rädd för vad som kommer finnas runt mej när jag öppnar ögonen.
Vill gärna sterelisera mej men vågar inte för jag är rädd för vad dom gör med mej/min kropp när jag är nersövd.
Spindlar är en av mina största fobier - tror jag vet vrf.
Mina fötter är jag jätte rädd om tex vågar inte sitta på en stol med fötterna på golvet sitter oftast med dom i kors uppe på stolen, i situvationer där det för väntas av mej att sitta ordentligt har jag bara oftast tårna på marken/golvet & sitter & hoppar med benet/benen.
Jag måste "låsa" fast mitt täcke mellan stortån & tån brevid - är rädd för att någon ska röra dom. - jag tror jag vet varför?
- Min Pappa höll alltid på med mina fötter när jag va liten, han körde sina fingar mellan mina tår.
Jag får PANIK när äldre/större barn hänger/klänger på mej ( Hela min kropp skriker att det känns fel ) fast jag vill kunna mysa med min dotter på snart 11 år som älskar min närhet.
Hatar kroppsvärme från andra personer - antagligen pga min barndom.
Klarar inte av mina egna kropps hår så som köns hår & hår på benen det äcklar mej.
- Antagligen för att de är en påminelse om att jag faktiskt är vuxen.
Men dock är den största rädslan/fobin VUXNA människor.

‎onsdag‎ den ‎16 ‎oktober ‎2013
Min ångest oro fobier & saker jag får panik av.
Klarar inte av att forsätta följa ett tv program om någon bytas ut.
- som tex efterlyst har jag följt i stort sett hela mitt liv, men när Leif GW Person slutade & blev ersatt så kollade jag bara på det två tre gånger med den nya "Leif"
sen har jag inte velat titta på det mer.
Även tv serier som jag följt i 4-5 säsonger om någon av tv seriens personer bytas ut slutar jag att titta & blir bara arg istället.
Jag läser inga nyheter så som i tidningar & internet.
- Tex bläddar jag förbi en bild med tex en flicka som har cancer där det står man ska dela el gilla för att rädda hennes liv så vill jag dela men jag struntar i det. ( Vet inte riktigt varför)
Jag litar ENDAST på mej sj att tex klara saker & jag litar inte på att någon annan kan göra det lika bra som jag själv, när det gäller mina barn så är det först min Mamma & Johan jag litar på som kan skydda dom mot hemska saker.
( Tror jag valt killar i mitt liv efter deras föräldrar, alla runt om mej vet att min "pappa" är alkohålist, Wilmas farmor har dom problemen, Johans mamma har oxå samma problem & jag tror det har haft mest dragkraft i mitt liv för då har jag haft en ursäkt för att inte låta dom passa mina barn )
Klarar inte av att sova i ett alldeles mörkt, tyst rum för jag inbillar mej hemska saker.
Jag tycker bäst om att sova på dagarna när det är ljust ute & man kan höra familjen är vakna.
Jag har alltid haft stort intresse för djur ( Antagligen grundar det sej i att min "pappa" HATAR djur ) Jag älskar att ha hund/katt runt mej för att då kan jag alltid skylla på att det är dom som låter när jag inbillar mej olika ljud. Sen har aldrig ett djur dömt mej negativit utan har gett mej mkt kärlek & trygghet, dom har aldrig svikit mej.
Jag vågar inte sova med sovrums dörren öppen för jag inbillar mej att jag ser en skugga som vill in på mitt rum, el att jag hör någon utanför & är livrädd för att dom ska se mej & komma & ta mej.
Jag vågar inte sitta/ligga närmast dörren i ett rum för jag är rädd för att någon ska komma in & överraska mej/skrämma mej el ta mej. Helst ska det vara ett rum utan fönster då jag har "Fobi" mot fönster är rädd för att någon ska dyka upp i fönstret & skrämma mej. Samtidigt vill jag ligga närmast ett fönster när jag ska sova så jag lätt kan hoppa ut om någon skulle komma & försöka ta mej.
Dörrar med lås är ett jobbigt problem för mej när det är mörkt ute.
-tex är jag ute å röker & ska gå in får jag panik när jag ska stänga & låsa dörren bakom mej, får panik att någon hemsk person hinner ta tag i dörren & dra upp den & ta mej innan jag hunnit låsa. Jag vågar inte kolla om dörren är låst innan jag går & lägger mej av samma anledning.
Fönster:
Är persiennerna nere på dagen pga solen så vågar jag inte dra upp dom när det blivit mörkt är skit rädd för att någon ska stå utanför fönstret.
Har grova problem med att duscha/bada.
- då vill jag låsa ytterdörren så toa dörren kan vara öppen, vågar inte duscha/bada om dusch drapperiet är fördragit, är rädd för att ja inte hör om någon kommer in på toa. Hatar att tvätta håret då jag värken hör el ser om någon kommer.

HATAR överraskningar!!

Kan inte simma under vatten utan att titta då jag även där är rädd för vad som kommer finnas runt mej när jag öppnar ögonen.
Vill gärna sterelisera mej men vågar inte för jag är rädd för vad dom gör med mej/min kropp när jag är nersövd.
Spindlar är en av mina största fobier - tror jag vet vrf.
Mina fötter är jag jätte rädd om tex vågar inte sitta på en stol med fötterna på golvet sitter oftast med dom i kors uppe på stolen, i situvationer där det för väntas av mej att sitta ordentligt har jag bara oftast tårna på marken/golvet & sitter & hoppar med benet/benen.
Jag måste "låsa" fast mitt täcke mellan stortån & tån brevid - är rädd för att någon ska röra dom. - jag tror jag vet varför?
- Min Pappa höll alltid på med mina fötter när jag va liten, han körde sina fingar mellan mina tår.
Jag får PANIK när äldre/större barn hänger/klänger på mej ( Hela min kropp skriker att det känns fel ) fast jag vill kunna mysa med min dotter på snart 11 år som älskar min närhet.
Hatar kroppsvärme från andra personer - antagligen pga min barndom.
Klarar inte av mina egna kropps hår så som köns hår & hår på benen det äcklar mej.
- Antagligen för att de är en påminelse om att jag faktiskt är vuxen.
Men dock är den största rädslan/fobin VUXNA människor.

  På grund av all stess den senaste tiden har jag tappat VÄLDIGT mkt hår, så igår blev jag tvungen att klippa av håret då det såg ut som Wilma sa att jag hade canser   

Korten är tagna under det senaste halv året..

Är seg så nu ska jag sluta skriva & börja lägga in dagboksinlägg mm här på bloggen som jag har liggandes på datorn

Hoppas alla får en bra måndag i stormen som jag hört ska komma   

Har hunnit med en hel del idag, varit på nya Ica vilket va väldigt tufft hjärtat slog i 190, men efter ca 4 min satt vi i bilen igen å då kunde ja andas ut å slappna av.
( för er som inte vet lider jag av grov panikpanikångest & har jätte svårt för nya ställen & människor)
Sen körde vi till Coop där jag känner mej trygg med att handla.
Väl hemma satte jag igång med att städa i kylen medans barnen & gubben att gröpa ur halloween pumporna.

Ikväll blir de massa mys med alla barnen, älsklingen & djuren <3

Idag känner jag mej skit förbannad, känns som hela jag ska explodera!!!!!!!!!!! Jag har bestämt mej för att inte VARA den LINDA som tar en jävla massa SKIT längre utan nu ska ALLA få veta vad som händer runt omkring mej/oss.
Det började i sommras & jag har gjort allt som den jävlen velat/klagat på.
Det börjar med att jag fick höra att hon klagat på hur jag använder tvättstugan...
Vilket jag tyckte var konstigt eftersom hon & jag har pratat om detta innan, Vi har mellan 8-12 maskiner tvätt på en vecka peroende på om vi bäddat rent i våra sängar el inte.
Jag har alltid bokat upp mej/oss Mån EM & Tis FM, har använt vårt husnr & sedan mina föräldras husnr när jag bokat upp då vi i reglerna har att man endast får boka en tvättid åt gången. Detta förstod hon förr att vi inte kunde hinna tvätta en veckas tvätt mellan 15,00-22,00 utan behövde en tvättid till, då framförallt torkskåpet krånglar en massa. Hon erbjöd sej tom att vi kunde tvätta på hennes husnr & från ingenstanns började hon att klaga/anmäla oss.
Fredagen den 19 Aug när Jag, Johan & Yamie hade gått en runda i skogen med Bob & var på väg hem står en annan granne utanför sin tomt (ser ut som hon väntar på oss) För första ggn på 3 & ½ år frågar hon om hunden är snäll, ( Johan håller Bob & jag håller Yamie i handen )
Jag svarar henne ja det är han men han hoppar, hon vill då hälsa på honom & såklart hoppa han mot henne men han viftade på svansen & var glad precis som han brukar va, på två sek skriker hon att han högg henne & hon skulle polisanmäla han/oss & att Bob skulle bort. Så klart blev jag skit arg & sa att han inte alls högg henne då han knappt nuddat henne vad vi såg, hon visade ett pyttelite märke på insidan av handen ( såg ut som när han skurit sej på något & där är en tunn bit hud lös över själva såret ) & de va lite rött.
Vi gick iaf hem & inom kort såg vi två poliser som gick hem till den här grannen.
Efter en stund kom dom två polismännen hit & ställde lite frågor, Morgan, Kristina deras dotter Saga, Bob & Yamie var med ute när dom kom, Bob hälsade glatt på den ena polisen & sedan gick han vidare till Yamie som gärna delade med sej av sin glass till Bob. Jag förklarade för polisen hur vi "tyckte" de gick till & jag menade på att med det grymma underbettet Bob har borde de vara hans underkäke som tog i hennes hand & om han skulle huggt henne borde där vara märken på båda siderna av handen. Polisen säger att hon visat upp två små märken i handflatan. Jag visade polisen Bobs underbett & sedan skrev den andra lite på sitt papper, & sedan gick dom.
Tror det va på lördag fm som min underbara vän Madde ringde & berättade att det stod om Bob i tidningen, jag letade upp artiklen & print screna den  

Jag tog inte detta så allvarligt då jag litar till 110% på min hund!!!!
Har en massa vittnen på att han är ofarlig då vi så sent som sommaren 2012 hade Ekblads målarfirma här som byttade bräder & målade om husen, vilt främmande män med hanskar & verktyg som kom & gick som dom ville på vår tomt medans Bob bara satt i sin trädgårdstol som han brukar. Bilder från sommarnen 2012:

Såhär tillbringa han sin tid när Snickare & Målare befanns sej på vårt tak & tomt =)
Sen har vi ju massa andra vittnen som tex Våxtorps djursjukhus som han va inlaggd på i en vecka i April 2012. Så här såg han ut efter en opration i våxtorp. ( Han hade fått en svår infektion i mitten av tarmen men dom vet inte vad orsaken till det va ) Men med tanke på att han haft problem med tarmen redan som 3 mån valp tror dom att han helt enkelt har en väldigt känslig tarm. Så efter 6 dagar på djursjukhuset fick Bob komma hem & vi blev 7000kr fattigare ;)

Som sagt jag litar på min hund....

På söndagen den 21 aug skulle jag gå till Johanna i 22C för att hämta verktyg till gubben som han hade glömt & när jag kommer gåendes över gräsmattan hemåt står grannen ute & börjar gorma & skrika att vi måste haspa grinden så inte hunden springer ut, ( Återigen efter mer än 3 år i denna lgh & med Bob så har han typ lämnat tomten ca 2 ggr när grinden varit öppen, men kommer direkt när man säger till honom. Vi kan även låta grinden stå vid öppen & gå bort till min mamma ca 15-20 meter bort & inte ens då lämnar han tomten utan antingen ställer han sej upp mot staketet & titta bort på oss eller så hoppar han upp i en trädgårds stol & somnar.. Vilket denna grannen redan vet eftersom hon passerat miljontals gånger förbi vår tomt. Hon vet att han ALDRIG hoppar över, dock har det hänt en gång när han va 10 mån då vi sålde första valpen i hans kull han fick tillsammans med min systers hund Feb 11, han blev förtvivlad när dom gick iväg med hans lilla valp ut på parkeringen så då tog han ett skutt över & sprang efter sin valp. Sen dess har de ALDRIG hänt att han hoppat över även om han lätt kan göra det ). Hon säger att hon ska ringa & anmäla det till polisen & att hunden ska bort eftersom han nu huggt en redan, jag säger lungt att det har han inte alls & att de bara är påhitt, grannen fortsätter gapa medans jag går mot min tomt, lungt säger jag till henne att jag inte tänker ta diskutionen om Bob med henne utan att jag har visat poliserna hans tänder så nu får dom sköta detta..
När jag kom in fick jag höra av Milla & Wilmas kompis Jeanette att grannen även hade skrikit & "hotat" dom ang grinden.
Vi satte upp ett kompostgaller vid ytterdörren så inte Bob kunde vara ute utan att vi va med, men att vi ändå kunde vädra, vi gjorde samma sak till baksidan.
På måndagen den 22 aug hade vi styrelsemöte kl 18.00, den EM när vi hade fullt upp efter middagen & skulle hinna med så mkt som möjligt innan jag skulle gå på möte råkade vi glömma Bob på framsidan i max 3-4 min & under den tiden hade grannen hunnit ringa till ordförande & sagt till om detta & att hon skulle ringa polisen.
Vi gjorde allt för att göra henne till lags då jag inte pallar bråka en massa..

Tisdagen den 27 Aug strax efter kl 13,00 ringer en Sara från socialförvaltningen & säger att vi hade en bokad tid till samma dag kl 13,00, då dom hade fått in en anmälan gällade våra barn. ( Då jag inte hade hämtat posten sedan Torsdagen veckan innan inte hade en aning om detta ) Jag sa att vi kunde komma ner direkt men att vi bara skulle få tag på en barnvakt snabbt. ( Ringde min mamma som kom & passade barnen ).
Nere på socialkontoret börjar Sara prata med oss & jag frågar om anmällan e annonym vilket den inte var så jag sa JAPP då vet jag vem det är, så hon frågade om jag ville säga de & se om jag hade rätt jag gissade på våran granne, Sara fråga varför jag trodde att det va hon & jag berätta vad hon hållt på med tidigare under 2010-2011 & sen sa hon att jag hade rätt, vi fick se papperna då jag inte hann kolla posten innan vi åkte.

Såhär stod det i anmälan & så fick vi samma papper ang alla fyra barnen. 

Jag blir självklart SKIT FÖRBANNAD & sa att jag trodde aldrig hon skulle sjunka såhär lågt...
För det första så va det när Yamie hade lärt sej gå (2012) som han kunde få för sej att springa ut på parkeringen då han ÄLSKAR bilar men vi har alltid koll på honom när han är ute, & dessutom är det ingen annan som sagt något innan.. Det med Milla borde väl för fan HON om någon veta att vi säger till Milla flera ggr om dagen att hon inte får lov att bära på Benji... Ni som känner oss & Milla vet hur hon kan vara, vid 2 tillfällen har vi låtit Milla försöka ha "hand" om Benji ute på lekplatsen när vi suttit på vår framsida där vi ser hela lekplaten ifrån, & båda gångerna har det slutat med att hon gått i från honom så hon har fått klara besked att det inte blir fler gånger... Vilket Elsie oxå har hört.....
Sara la ner anmälan direkt & meade som jag att hade våra barn farit illa hade dagis/skola/Bvc kontacktat Socialen.
Dagen efter mötet med Soc åkte jag & min man ner till polisen här i byn & jag fick prata med en super trevlig kvinna som först såg ut att hon ville strypa mej, med de gick snabbt över.
Jag berättade om anmälan mot Bob & från soc & förklarade att grannen varit på oss förr om allt möjligt, & vad vi hade gjort för att tillgodose hennes önskemål som att när vi renoverade vårat vardagsrum kollade upp hur vi skulle kunna förbättre ljudisoleringen så att det inte skulle störa grannen när vi titta på film el spela musik, så vi gjorde en extra luftspallt väggen in till henne & sedan la vi en grön matta under det nya golvet som skulle dämpa upp till 20 decibell. Vi spelar ALDRIG musik mellan 12-15 då granne sagt att dom vilar middag vid den tiden..
Allt för att få en lugn vardag & bra relation till grannarna.
Polisen genomskåda oxå händelsen med Bob & mena på att har man inte haft intresse av att hälsa på hunden på 3 år så behöver man inte börja med det heller.
Poliskvinnan berättade även att jag fick ha min hund ute dygnet runt om jag ville bara jag hade koll på honom emellanåt genom att bara titta ut genom förnstret. Polisen sa att hon skulle ringa & prata med min granne & berätta att jag fick lov att ha hunden ute.
Johan tog upp att grannen byggt staket runt sin tomt & att det inte alls är byggt som ritningarna vi skrev under för att hon skulle få lov att bygga staketet, vilka MÅNGA har påpekat till mej att jag kan använda mej av det till att "ge tbx med samma mynt". Men jag skiter i vilket jag tänker inte sjunka så lågt även om jag vet att det är felbyggt.
Såhär skulle det se ut & det är detta vi har skrivit under...

 

Söndags den 20 Okt fick jag en flipp när hon kom gåendes & jag kunde inte hålla käften när Bob hoppade på vår grind & Milla hade glömt haspa den så grinden öppnades när Elsie gick förbi men Bob stanna på tomten, jag sa högt hur jävla svårt ska det vara att komma ihåg att haspa grinden efter sej, nu när man har sådana gnäll kärringar till grannar. Sen bröt jag loss helt & skrek åt henne trots hon pratade lungt med mej, hon hotade återigen att jag skulle passa mej för annars skulle hon anmäla mej, men jag sa bara åt henne ja men gör det då det är du ju bra på...
Så nu får vi väl se om hon hittar på något eller inte.
Fick för övrigt en Räkning från den andra grannen:

Tisdagen den 15 okt åkte Johan ner till polisen som sa att vi skulle stryka över det & ta med ett vittne som såg att vi lade de i hennes postlåda. & så fick Johan ärendenr ang anmälan den 19Aug. Vilket många vet har jag försökt få tag i den polisen som höll utredningen men han är tyvärr långtidssjukskriven så det enda jag har fått fram är att det är nerlaggt sedan början på Sep. Jag har lagt brevet i hennes postbox precis som polisen sa att jag skulle göra & jag tog med mej Lennart Brannebo i lgh 26A.
Jag har även bergärt att få kopior av Sara där hon skrev ner vad som sades på vårt möte.
Detta har vi levt med inom oss & bara dom närmsta har fått veta hur allt ligger till, men nu tänker jag inte vara snäll längre!!!!!!!!!!!!!!!

Har varit en tuff dag med samtal inne på psyk i ä-holm, hela hjärnan blev som potatismos så det blev soffläge när jag kom hem.

Hos Agneta idag pratade vi om händelsen när jag var 12 år, Hur jag kände, tänkte & tycker nu. 

Vi pratade en del om min pappa men inte så mkt hon vill att vi går långsamtfram.

Hon tog även upp hur jag hade känt inför min mamma under hela min barndom tills jag var 16 år, Det är något jag faktiskt aldrig riktigt pratat om så de kändes lite konstigt & jobbigt.

Vi började även diskutera min eventuella sjukdom ( Bipolär ) som vi båda har varit inne på även innan. 

Har surfat runt & hittat en hel del fakta om Bipolär sjukdom som jag skrivit ut så fort jag får orken ska jag börja gå igenom det.

Annars har det inte hänt mkt mer spännande idag mer än det gamla vanliga med tvättstugan middag städa bada barn varit ute med Bob & slappat på soffan.

Nu ska ja ta mej ett bloss sen hoppa i säng. Sov gott på er